Inne i nattåget är det tyst.Klockan två på morgonen sover alla.Jag ser ut mellan gardinerna:byar som passerar, släckta ljus.I någons hus blinkar fortfarandeen tv.
Sätet bredvid mig är tomt.Det var ju där du skulle sitta.Jag köpte två biljetter.Den ena är skrynklig i min ficka;den andra letar fortfarandeefter vägen till dig.
Konduktören kommer fram och frågar ingenting.Han ser bara mitt ansikte och går förbi.Jag skriver ett brev till dig:Jag kommer fram ordentligt.Fast jag egentligen inte ens vet vart jag är på väg;jag vill bara lugna dig.
Jag viker brevet och lägger det på det tomma sätet.Någon stiger på vid nästa stationoch tar upp brevet.Utan att läsa det ser personen ut genom fönstret.Den personen är inte du.Jag reser mig inte.