Det sista brevet skriver jag till dig,du som jag aldrig har mött.Ändå var det just du som satt bredvid migvarje gång jag skrev de här breven.När du lyssnar på den här sångentänker du nog på mig.
Nu tar jag fram breven ur lådan:orden jag aldrig lyckades skicka.Jag staplar dem vid fönstret,och vinden skjuter bort dem ett efter ett.De fastnar i stängslet längst bort på gårdenoch fladdrar där.
Mor, första kärleken, vännen, farmor eller mormor, främlingarna:alla namn jag inte kunde hålla fast.Jag läser namnen högt ett efter ett.Ingen svarar.Jag hade köpt frimärken,men klistret torkade i lådan.
Jag lägger det sista bladet i ett tomt kuvert.På det skriver jag: Till dig,och lämnar adressraden tom.Jag ställer kuvertet på fönsterkarmenoch tar fram nästa sida igen.
